Tjejzonen

Det är sällan lätt att utsätta sig för sina fobier. Höga höjder, spindlar, clowner.. you name it! Ett bra sätt att närma sig problemet kan vara att utsätta sig för det läskiga i små, små doser. Hitta vägar som lindrar ångesten, helt enkelt. Om man är ihärdig kanske den rent av försvinner efter ett tag. Själv klarar jag inte av att se skräckfilmer och så har det varit i ett par år. Det är någonting med de maskerna, låtsasblodet och de hårresande musikstyckena i filmerna som gör det svårt för mig att sova om nätterna. Mardrömmar är inte att leka med, mina vänner. För att få bukt med problemet har jag börjat läsa böcker av genren thriller. Häromdagen läste jag ut Linwood Barclays "Utan ett ord" och den innehöll ALLT. Oväntade tvister, monstruösa människor, mord. Allting som får det att vända sig i magen på mig. Det gick bra att läsa boken och snart kanske jag vågar mig på att se en skräckfilm. Det går om man vill! (Dessutom börjar mina vänner tröttna på att jag aldrig kan prata om vad jag tyckte om de nya Saw-filmerna..)

Tjejzonens verksamhet består dels av chatt och mail. Men hos oss kan man också få en storasyster i fysisk form, en tjej som är ca 10 år äldre än en själv som man träffar ett par gånger i månaden och hittar på saker tillsammans, fikar, går på bio, eller bara pratar. Man kan också få en storasyster på nätet, om man till exempel inte bor i Stockholm där Tjejzonen finns. Här publicerar vi en text skriven av en volontär på Tjejzonen som nyligen blivit storasyster. Den handlar om konsten att lyssna.

---

Om konsten att lyssna

 

Jag har nyligen blivit Storasyster på nätet. Min lillasyster är 10 år yngre än mig och våra första samtal är trevande. Vi lär känna varandra, skojar, upptäcker att vi är lika och olika. Jag får lära mig en massa nya förkortningar på nätet och känner mig mossig med hon är gullig och verkar tycka det är kul att lära ut. Vi har mycket gemensamt och ibland suddas åldersskillnaden totalt ut. Vi är då bara människa till människa. Jag försöker lyssna helhjärtat, och funderar över hur jag kan leda samtalet utan att vara ledande. Jag misstänker att hon vill prata om svårare saker men samtidigt är det så mysigt att bara prata vardag. Och inte kan jag dra ur henne allvarligare ting?

 

Hur är en god lyssnare? Allvaret tror jag får komma när tiden är mogen.  Och förtroende byggs förhoppningsvis upp med tiden.

När jag själv var tonåring var det inget hellre jag ville än att bli hörd och förstådd. Lyssnad på. Dock upplevde jag länge att det inte riktigt fanns någon där, och jag vågade inte söka efter någon som kunna ge mig det stöd jag behövde. Av en slump hamnade jag på en ungdomsmottagning så småningom och blev slussad till en terapeut som jag nog kan säga förändrade mitt liv. Eller snarare hjälpte mig själv att förändra mitt liv. Hans främsta verktyg var just att helt enkelt lyssna utan att fördöma, ta på allvar och stötta.

 

Jag tycker att alla lillasystrar som anmält sig till Tjezonen är väldigt modiga tjejer och jag hoppas att de vågar ta för sig och dela med sig av det som bekymrar och kan vara svårt. Kan vi storasystrar inte hjälpa själva, hittar vi tillsammans med Tjejzonen kanaler som leder till vidare hjälp.

Och vill man bara prata av sig om mest vardagliga ting är då är det sådant vi pratar om. Vitsen är att vi finns där och lillasystern får leda samtalet dit hon är mogen och vill ta det. Jag är väldigt glad över att få ha kontakt med just min lillasyster och hoppas jag kan tillföra hennes liv något gott.

I tidernas begynnelse skickade jag ett SMS till fel person. Nej, okej, det kanske inte var SÅ länge sedan men det känns som det. Kanske försöker mitt medvetande förtränga det hela.. Nåja.

 

Jag hade sedan en tid tillbaka gillat en av mina närmsta vänner, men detta var något jag förnekade för alla i min omgivning. ”Nej, jag gillar inte honom, inte alls..” kunde det låta, trots att mina ögon ständigt vilade på honom när vi var i samma rum. En kväll tog jag mod till mig och författade ett SMS till en vän där jag kortfattat berättade att, ja, jag hyste känslor för den här killen, men att jag var osäker på huruvida han gillade mig. Och.. skicka. Nej. NEJ! Otroligt nog skickar jag meddelandet till den det gäller, killen, och det går inte att göra något åt. It's out there now. Ångest. Dagen efter håller jag mobilen långt borta från mig själv. Jag tittar inte på den, jag ringer samtal från andra telefoner, jag försöker tänka på annat. På eftermiddagen vibrerar mobilen och jag har vid det här laget lyckats förtränga mitt ödesdigra misstag.

 

”Varför oroar du dig för att jag inte skulle gilla dig? I mina ögon är du bäst och vackrast.. Jag älskar ju dig.. Ser fram emot att träffa dig senare idag!” Antar att det handlade om att jag så gärna ville berätta för honom att jag gillade honom och att hjärnan spelade mig ett spratt. Nu i efterhand inser jag att det var ett av de bästa spratten den har spelat mig NÅGONSIN. Det är helt okej att vara klantig lite då och då. Man lär sig mycket av sina försök, liksom misstag och ibland kan det leda till något positivt och glädjande.

 

Vårkänslor i luften! Har ni några pirriga, roliga, kärleksfulla, konstiga upplevelser att dela med er utav?

Kram från en volontär med fjärilar i magen.

Hej tjejer!
Inspirerad av Matildas blogginlägg vill jag fylla på med ett ytterligare tips! Många gånger när vi pratar om saker som ni säger hjälper er och får er att må bättre så nämner ni musik. Musik är, på samma sätt som en bok, en hel värld som man kliver in i; en värld full av känslor och minnen som kan trösta och förstå på ett sätt som ord inte alltid kan. Några gånger i mitt liv så har jag fått musik som present av vänner, inte en CD-skiva inslagen i kulört papper utan en länk eller en mp3 skickad via mail för att de vill dela sin upplevelse med mig. Ibland har den gåvan introducerat mig för en artist som sedan följer mig år efter år, det är en gåva som aldrig tar slut.

Här på bloggen har vi hittills länkat en handfull låtar som vi hoppas ni ska tycka om. Jag har också valt en låt som jag vill ge er, på samma sätt som jag har fått låtar skickade till mig. Jag tänker ofta på den här texten efter att jag suttit i chatten med er. Jag hoppas att ni ska tycka om den.

"If a bird can sing with a broken wing
You'll learn to bend when the wind blows
The leaves may fall, but the trees stay tall
This is a bump in the road

Don't give up, you will make it
Don't give up, you will make it"

/många varma kramar, L

Hej tjejer!

När jag var på väg hem igår kom jag på att jag ville dela med mig av en sak till er. Jag har just avslutat min första termin på universitetet, efter fem månader kan jag konstatera att jag aldrig har läst så mycket samtidigt som jag inte läst en självvald rad på över fem månader. Det är ovanligt för att vara mig. Jag älskar böcker! Jag älskar bokaffärer! Jag älskar bibliotek! Mina vänner brukar skämta om att jag alltid har en bok i väskan och att jag är helt okontaktbar när jag väl har öppnat en. Så för två veckor sedan, när den sista tentan äntligen var klar, gick jag hem och ställde mig framför min bokhylla för att försöka välja vilken värld jag skulle dyka ner i. Jag älskar känslan av att hålla i en ny bok, att veta att det mellan pärmarna finns karaktärer som jag kommer att älska och hata, en intrig som jag med spänning kommer att följa och händelser som kommer att få mig att både skratta och gråta. Det lustiga är att jag älskar böcker jag har läst lika mycket, ja – nästan mer! När jag hittar en bok, eller helst en serie böcker med samma karaktärer, som jag tycker om får den mig att känna mig trygg när jag läser den igen. Personerna i boken känns mer som vänner och bekanta än främmande människor. Det spelar ingen roll att jag vet hur den slutar, jag skrattar och gråter lika mycket i alla fall! När jag öppnar en bok är det som mitt liv sätts på paus och jag själv åker in i bokens värld och det är en super bra sätt för mig att lugna ner mig när jag är stressad eller orolig inför något.

 

Så dagens tips: gå till ett bibliotek, låna en bok och sätt er ner någonstans där ni kan slappna av och njut av att få ta del av någon annans värld! Kolla efter ditt närmaste bibliotek här: www.hittabibliotek.se det är gratis att låna böcker, men du måste ha din målsmans underskrift om du är under 16 år.

 

Böcker som jag kan läsa tusen gånger:

- Harry Potter

- Allt som Marian Keyes har skrivit

- Whalströms bokserie från 1960 talet om hästtjejen Annika

- Sofies värld av Jostein Gaarder

 

Böcker som jag ska läsa i sommar:

- Ego Woman av Carolina Gynning

- De fattiga i Lódz´ av Steve Sem-Sandberg

- Hundraåringen som klev ut ur fönstret och försvann av Jonas Jonasson

- Lyckan är en sällsam fågel av Anna Gavalda

Skriv och berätta vilken bok ni valde och vad ni tyckte!

Kram från Matilda

Sol idag! Detta innebär kortbyxor, picknick i någon skön park och sommarplågor surrandes i öronen. Härligt!

Själv är jag hemma och.. städar. Lägenheten ser ut som ett bombnedslag, så jag har inget val! Lyssnar på "Don't worry, be happy" med Bobby McFerrin på högsta volym och diskar för fullt. Ni andra som inte behöver städa, ut i solen! Tänk på mig och glöm för all del inte solskyddet!
/A, volontär på Tjejzonen